Det här inlägget tillägnar jag dig mamma du skulle fyllt år i veckan jag tänkte på dig lite extra tittade upp bland stjärnorna åt lite oliver. Tänk du älskade verkligen oliver och jag kunde inte fatta hur du kunde äta det som godis inte förrän jag fyllde fyrtio då förstod jag hur gott det är med oliver. Jag saknar dig nästa år är det tjugo fem år sedan cancern tog dig ifrån oss hade jag vetat då att en avstängd sorg skulle bli till diagnoser tunga mediciner och ett sjukt liv i nästan femton år så kanske jag inte skulle ha stängt av. Men jag var tvungen jag orkade inte då jag vågade inte för jag hade gått sönder så jag blev duktiga Carro som tänkte på alla andra men inte på sig själv men på nåt sätt så sitter jag här och ångrar det inte för jag har blivit vän med mig själv och den vägen jag fick ta lärde jag mig otroligt mycket om mig själv på som jag nog inte hade gjort annars och jag inser vem jag har fått min envishet min klokhet ifrån min förmåga att se andra hjälpa andra men nu vet jag att jag kan inte hjälpa andra om jag inte sätter mig själv först det hade jag inte lärt mig utan den här snåriga resan. Jag tror jag fick din styrka också för utan den hade jag nog inte suttit här idag så tack för din styrka klokhet för att just jag fick dig som mamma kram din grodan Carro ❤
0 kommentar(er)
